En sammanfattning av läget...
Det har varit en tuff start här. Klarade förlossningen med bara lustgas (är sjukt spruträdd så jag ville inte bli stucken om jag slapp) men eftersom Pyret vägde nästan 4 kilo och hade armen bredvid huvudet när han kom ut så sprack jag rätt mycket. Så jag blev iväg rullad till operation och sydd där efter förlossningen, vilket innebar att jag fick ryggbedövning då istället... Så jag var lite extra öm & mör pga det första veckorna. Det enda positiva var att Calle fick stanna alla nätter på BB för att hjälpa mig. Annars är det inte så vanligt att papporna får stanna på NÄL. Hade aldrig klarat mig själv så jag är väldigt glad att han fick vara kvar. Dessutom så fick ju han massa tid med Pyret så dom fick en fin kontakt från början.
Mjölken kom igång redan på BB, bra men tyvärr så fick jag mjölkstockning redan första dagarna hemma. Märkte inte så mycket av det, antagligen för att jag äter alvedon+ipren pga stygnen. Så det hann gå ganska långt innan jag bad om hjälp. Då hade det blivit bröstinflammation i båda brösten, och till slut även en bröstböld (böld fylld med var - mysigt...) precis ovanför vänster bröstvårta. Så förra fredagen fick vi åka in till NÄL och de satte in ett dränage. Blev av med det vid återbesöket måndagen efter för det hade blivit ett öppet sår istället (typ 2 x 4 cm). Äter antibiotika så nu är jag feberfri och lite piggare, tyvärr så får Pyret ont i magen av det men det är ju bara några dagar så det får gå. Jag ammar på det bröstet även om det inte är helt enkelt, förbandet är lite i vägen och det läcker massa mjölk ur såret. Jag undrar hur lång tid det kommer ta innan det läker. Ska på återbesök imorgon igen, får väl se vad dom säger då.
Det här är också anledningen till att vi inte kommit på något namn. Har helt enkelt inte haft energi. Har ju dessutom allt med husköpet att fixa, så det är lite mycket just nu.
Då kan det bara bli bättre nu då :)
Starkt av dig att du fortsatt kämpa dig igenom amningen trots komplikationer.
Men vilken start! Usch och fy. Inte lätt med en liten när man själv inte mår bra. Hoppas nu att det blir bra med dig. Verkligen otur. Vår Alexander var också namnlös länge, vi tyckte liksom inte något passade. Stressa inte med namn, det kommer nog snart ändå. Styrkekram till dig!
Usch vilken jobbig start ni haft! Hoppas allt bara går åt det bättre hållet nu. Kram ♥
Oj, vilken start ni fått! Hoppas ni får bra hjälp framöver med allt. Och även massa massa hjälp med packning och allt annat praktiskt. Ni behöver fokusera på er själva nu. Lycka till med amning, sår, packning och flytten!
Kram!
Verkar som ni mår lite bättre nu, skönt det. Som sagt, tuff start och det är inte kul med mjölkstockning, fick också penicillin, men slapp tack och lov bröstböld. Låt omvärlden vänta, namn kommer när det kommer, Kyra och Nea var nog namnlösa i typ två månader eller nåt, herregud, namn att kalla dem har man ju ändå - typ Pyret :)
Skönt att Calle kan hjälpa dig och att ni alla tre kan rå om varandra, hoppas verkligen såret läker snart så du kan komma lite i fas.
Kram, Lotta
Jag är imponerad av dig som kämpar på trots alla motgångar. Snart får du nog igen för det och innan jul kommer jag på besök, och nu kan jag lova :) Det tar ju bara 2-2.5 timme!!!! :) Fortsätt gosa på. Kram <3
Låter verkligen som en jobbig start! Jag hoppas att det flyter på och lättar lite nu för er!
Oj, vilken start. Ta hand om varandra och hoppas att det snart blir bättre.
Ja fy vilken start!! Ni verkar ha kämpat som den!! Stykekramar åt er och uppdatera när du hinner och orkar!
Oj oj, men du verkar vara en lugn tjej så det verkar som du hanterar det mesta, starkt jobbat.
Sänder en energikram
Kom på ett namn bara så där mitt-i-allt...
JULIAN
