Tror ni jag blir mätt!? ;)
Tror ni jag blir mätt!? ;)
En liten stund ska du väl stå dig på det där...
Hej. Såg nu att du undrat va jag gör. Jobbar precis som du anade inte alls med restaurang mer. Gjorde min sista sommar redan 2002. Började läsa till lärare när vi flyttade ner till Göteborg. Så det är som lärare jag jobbar helt enkelt. Nu i Sälens skola. Läste förresten ditt tidigare inlägg.Det känns så sorgligt att du ska behöva känna som du gör. Alla har all rätt att må så bra det bara går utifrån de förutsättningar som finns. Ni får väl fundera tillsammans om det finns saker i vardagen som går att ändra på för att du ska må bättre, eller om ni verkligen måste ändra stora saker för att det ska bli bättre. Vem vet... kanske måste man ändra större saker och ta stora, svåra eller jobbiga beslut i slutändan. Men man kan ju alltid börja med att försöka utvärdera det man har alldeles intill, närmast. Vardagen. Hur kan ni påverka att vardagen för dig blir bättre än den du har. Vad ger mening? Hur kan ni påverka ensamheten? Jag hoppas verkligen att du inte tycker att jag lägger mig i. Men jag förstår att det måste kännas tomt att känna som du beskrev det, när du bott där så pass många år. Och jag hoppas verkligen att du hittar ett litet ljus på vägen alldeles framför dig. /m
hm... från mig förresten...... det föll bort....
Tack för dina rader. Saknar så min brunpojke och fick ett stygn i hjärtat när jag såg bilden på "er" kille.
Vad tråkigt att läsa om hur ensam du känner dig. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga men jag hoppas det blir bättre för dig. Det handlar om att få känna sig nöjd med sin livssituation. Önskar dig allt gott!
Jaa, d hoppas ja verkligen att du blir...........! :)
