Vi bestämde oss för att kolla in stranden "Praia Do Amor" som reseledaren sa var hennes favorit. Calle hade sett skyltar som visade vägen genom byn så dom följde vi. Vi gick genom delar av Pipa som verkar vara den fattigare delen innan vi kom till andra änden av byn. Där fanns flera små mysiga hotell med små bungalows och massa fina blommor.




När vi tagit oss igenom byn och förbi alla hotellen så kom vi fram till en klippavsats med underbar utsikt över hela stranden. Härifrån var det uthugget en trappa i stenen för att ta sig ner till stranden. Vi blev "påhoppade" av en solstolsuthyrare som absolut ville att vi skulle följa efter honom och hyra hans stolar. Så efter lite övertalning så följde vi efter honom. Det här var enda stället som vi upplevde att någon var påstridig. Visst fanns det försäljare överallt men sa man nej så gav dom sig direkt.

Visst var detta en fin strand, här var också surfarnas favorit för här var det bäst vågor. Men det gjorde också att det var lite svårt att bada, jag vågade mig inte i mer än till knäna.









Vi hamnade bland dom bortre av dom blåa parasollen

Här ser man hur solstolarna stod när vi kom, innan vi gick på eftermiddagen så var vattnet så högt att dom fått flytta den nedre raden ovanför den övre. Och vattnet nådde nästan upp till det som här är den övre raden. Häftigt att det kan vara sån skillnad i tidvattnet.



I det blåa skjulet, eller vad man ska kalla det, så höll våra uthyrare till. Här stod en gammal dam och blandade drinkar, pressade färsk juice och fixade lite lättare mat.

Vi kom på att det nog var närmare att gå strandvägen tillbaka till centrum så vi gjorde det när vi gick hem. Det var närmare men lite halvknöligt eftersom det var ganska högt vatten. Vi hade tänkt stanna vid våran favorit-restaurang och ta en drink på vägen men dom hade stängt, tråkigt!




Här är en sån fågel som väckte mig nästan varje morgon.


På kvällen åt vi pizza, gott men väldigt salt. Men utsikten från restaurangen var toppen, kul att se byn lite ovanifrån...